Home » Debattinlägg » Ideologens moraliska krig

Ideologens moraliska krig

Västvärlden polariseras alltmer. Sverigedemokraterna, Trump och Brexit lyfts ofta fram som exempel på detta. Men vad är det som driver dessa krafter?

Alltmedan högerns populister bullrar kritiska okvädesord åt etablissemanget snickrar vänsterns ideologer flitigt på bullerplank. De dämpar effektivt kritik och fritt tänkande genom att filtrera det som kränkande buller. Inget uttalande är för litet och ingen förseelse är för ringa, samtidigt som de stora och svårlösta frågorna lämnas odiskuterade. När Lise Tamm, chef för Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, hade jämfört Rinkeby med en krigszon bjöd Sveriges Radio in en kränkt boende från förorten istället för att debattera sakfrågan.

Psykologen och nobelpristagaren Daniel Kahneman har i sin bok “Tänka snabbt och långsamt” visat att vår hjärna strävar efter att förenkla. Han ger flera exempel på hur den tar genvägar i tänkandet och leder ut förståelsen av omgivningen på villovägar. Att försöka förstå en komplex och flerdimensionell värld med olika intressekonflikter kräver stor kognitiv ansträngning. Däri ligger en stark dragningskraft till ideologier. Ideologen behöver bara hantera en variabel i taget och kan därmed enkelt förklara allt, känna sig moraliskt överlägsen och få en tydlig bild av vem fienden är.

De som säger sig vara de starkaste förkämparna för mänskliga rättigheter är ofta de största motståndarna till kapitalismen, det enda system som fullt ut praktiserar dessa rättigheter.

I Sovjetunionens Ukraina ansågs bönderna alltför framgångsrika. Deras tillgångar likställdes med stöld från arbetarna och deras framgång med förtryck. Man lät detta motivera fördrivning och mord på bönderna, vilket fick till följd att 6 miljoner ukrainare svalt ihjäl.

Samma ideologiska socialism praktiseras idag i Sverige. Majoriteten av väljarna är emot vinster i vissa företag. Bara 22% (Novus 2017) anser att företag inom välfärdssektorn ska få utöva fri näringsverksamhet. Det är inte skattepengarna man är bekymrade över eftersom de privata utövarna inte kostar mer än kommunala och landstingsdrivna verksamheter. Det är inte heller kvalitén som oroar eftersom den i de flesta fall är högre. Dessa företagares tillgångar anses vara stöld och deras framgång förtryck.

En annan skådeplats för de moraliska krigen utspelar sig på universiteten. Bara genom att vara student där tillhör man en högst privilegierar grupp. Men det begränsar ingalunda känslan av att vara diskriminerad för sitt kön, sin hudfärg eller sexuella läggning. Ett obekvämt uttryck i en bok eller fel kön på författaren har mer än en gång tvingat ledningen till moralisk anpassning. Universiteten har låtit begränsa sin roll som utmanare av idéer, plattform för kritiskt tänkande och forum för unga att utsättas för olika argument. Denna ideologiska anpassning är en björntjänst för både studenterna och det samhälle de ska verka i.

Ideologens enkla sanningar passar även utmärkt in i debatten om jämställdhet mellan olika grupper. Olika utfall (exempelvis i lön och chefsposition) används som enda variabel i denna analys. Den som intresserar sig mer för sakfrågan än ideologin finner dock snabbt att skillnaderna i utfall ökar ju större frihet individen ges att göra sina egna val. Sanningssökande och individuell frihet är dock inte det som driver ideologen.

Moralens krigare vill väl men gör fel. Ideologiska låsningar fördummar viktiga samhällsdebatter. När utmanande åsikter blir bannlysta stagnerar samhällsutvecklingen, och det som inte utvecklas kommer på sikt att avvecklas. Väljare som inte accepterar sina självutnämnda moraliska ryttare drivs högerut mot Sverigedemokraterna,Trump och Brexit. När de inte känner igen sig i den verklighetsbild som ges av de som är satta att beskriva och hantera den ökar avståndet mellan media, makt och medborgarna. När medborgarnas verklighetsbild dessutom förkastas och bannlyses ökar motståndet. Samtidigt lämnas de förtigna utmaningarna att växa.

“Och ur kaoset talade en röst till mig och sa: ‘Le och var glad, ty det kunde vara värre’. Och jag log och var glad och det blev värre.” – okänd

Vänsterns ideologi är förrädiskt lockande. Känslan av att vara moraliskt överlägsen berusar och fördunklar sinnet. Inskränkningar på journalistisk objektivitet, rättssäkerhet och demokratiska rättigheter motiveras som försvar för det goda. Inte förrän etablerade rikspolitiker lyfte frågor om den rådande invandringspolitiken inledde medierna sin kritiska granskning. Förloppet kring #metoo med offentliga avrättning och avsaknad av journalistisk granskning är ett annat exempel.

Yttrandefriheten är ingen kliché. Den har fastslagits i grundlagen för att obekväma röster inte ska tystas. Åsikter som ansågs moraliskt förkastligt igår råder det politiskt konsensus om idag. Liksom fula tavlor måste få målas och bullrig musik få produceras så måste obekväma röster få lov att ta plats i det offentliga samtalet.

About Jon Schvili

Socialliberal entreprenör. Driver Enhanza AB och Elventus AB. Sitter i styrelsen för Wiseway Ingenious AB och Samfundet Sverige-Israel i Stockholm. Brinner politiskt för mänskliga rättigheter.